www.idatallhed.blogg.se - Angel Wing Heart

Jobbig sorg och ännu en motgång!

Inlägget publicerades den 2011-12-28 kl: 22:41:58
Kategori Tindra och Bamse, 9 kommentarer
Är väl lika att börja tala om för er vad som sker i mitt liv nu när allt är rörigt och jag har mått dåligt, även om jag på de flesta andra vis har mått jävligt bra :) Men för att komma till det jobbiga..

Jag har sedan min GBP-operation varit konstant "förkyld" och jag har hunnit käka penselin för bihåleinflammation och annat. Jag blev frisk, men fortsatte snora, nysa, klia i ögonen och allt sånt och tillsist så täppte bihålorna igen för andra gången. Jag åkte då på lassarettet där dom konstatterade efter blodprover, svalgprover, prover i ögon och allt där till att jag faktiskt inte alls är förkyld.. Problemet är att jag har allergier som vägrar ge med sig, som orsakar att bihålorna täpper, att ögonen kliar, att kroppen kliar och jag konstant nyser och är lite småsvullen i halsen med röda irritationer..

Det som var så hemskt jobbigt med situationen var att det är mina egna hundar som orsakar allergin. Efter man genomgått en så stor operation i magen så förändras kroppens försvar oerhört mycket. Har man överkänsligheter eller allergier sedan innan så kan dom bli mycket, mycket värre på grund av en sån här operation. Jag har alltid haft pälsdjursallergi med undantag för många hundar.. Nu verkar det som att just den allergin kring djur har blivit värre. Att jag haft en förkylning också där i början vet vi ju, men att allergier orsakat att de känts sju gånger värre är inget jag ens vågat tänka på fast jag kanske innerst inne har förstått och anat det själv.

Jag skickade hundarna hemifrån, storstädade som en tok, bytte sängkläder och allt sånt. Mest för att se om en förändring/förbättring visade sig av denna åtgärd. Redan två dagar senare kände jag mig mycket piggare, jag kunde ligga i sängen utan att klia sönder mina axlar, min rygg och mina ögon och jag kunde sova utan att nysa konstant.. Det orsakade givetvis att min panik av sorg blev högre. Mina hundar, mina älsklingar.. ALDRIG vill jag leva ett liv utan dom!

Den dagen jag kom från lassarettet och hade fått allergin bekräftad så kom jag hem och uppriktigt skrek hysteriskt i kaskader av tårar. Det kändes mer eller mindre som att livet krossades i spillror.

När jag sen tog hem hundarna igen så fick dom inte vara i sovrummet. Jag upptäckte då att allergin mot Bamse var värre än mot Tindra även om de fortfarande är ett faktum att jag inte till fullo tål Tindra heller. Jag och Lennart diskuterade fram och tillbaka på hur fan vi skulle göra. Vi älskar ju våra hundar! Till slut kom vi fram till att har vi båda hundarna så är risken stor att det bara blir värre helatiden och slutar med att båda måste flytta akut för att jag inte klarar av det. Så beslutet blev att försöka hitta ett nytt hem till Bamse.

Sagt och gjort! Bamse bor nu på prov hos en fantastiskt gullig tjej i Luleå, tillsammans med en jätte rolig hundkompis som är hans storlek gånger artontusen typ ;) Nämligen en pyreneerhund. Dom älskade nog varandra på en gång.

Planen är nu att se i fall min allergi blir bättre och Tindra faktiskt kan få fortsätta sitt liv med oss, jag vet inte vad jag tar mig till annars! Som tur är så har jag familj och vänner som kommer hjälpa mig med Tindra då och då om jag känner att jag behlver det. Tanken just nu är om man eventuellt skulle låta tösen bo borta en kort period så jag får chans att återhämta kroppen från allergin ordentligt och kanske starta på lite "ny kula" så märker man ju bättre vad som funkar och inte.

Det här är en hemskt jobbig situation för mig. Mina hundar är en av de saker som jag verkligen lever för. Ett stort intresse, en stor kärlek, en stor glädje! Vad skulle jag göra med ett liv utan hund och mitt största intresse. Självklart så hade de kunna hända värre saker i livet, men just nu känns det som en börda mer än jag behöver. Det känns som om en planet rasar och mycket blir förstört!

Tindra kommer kunna vara nära på ett eller annat sätt. Inom familjen finns de många som skulle ta hand om henne om det absolut inte alls funkade här. Men jag ska kämpa som fan för att lyckas ha henne kvar hos oss. De ska gå, de kommer gå, det måste gå! <3

Så nu vet ni det också! Att saker är hemskt jobbiga just nu. Att redan ha en Bamseplutt mindre här hemma får mig att gråta, känna saknad, tomhet och smärta! Min Bamsekorv.. Vi som var ett så bra team <3

Nu klarar jag inte skriva mer för tillfället...




Kommer snart på besök Bamseplutten min. Jag älskar dig! <3
Carolina
Skriven den 2011-12-29 kl: 17:24:27 » http://www.carolajnastankar.se
Tänker på dig! ♥♥♥

en annan ida
Skriven den 2011-12-29 kl: 20:18:57 »
ida, du är jättesöt och snygg, otroligt duktig bloggdesigner och du verkar ha det väldigt jobbigt nu. men du är stark, du kommer ta dig igenom det här! keep on fighting baby!
Anonym
Skriven den 2011-12-29 kl: 23:14:50 »
Hej, min sambo har oxå pälsallergi men han har hört nå om nån sprut behandling som tydligen ska funka men enda är att man får inte bo m djur under behandlingen som pågår ca 6mån.. Vore den kanske nå för dig?
Ida Tallhed - svar på kommentar
Skriven den 2011-12-29 kl: 23:50:33 » http://idatallhed.se
svar till anonym:

Jag hade gärna gjort det men de finns en del problem. Problemen är att jag har en hel del allergier som kräver medicinering stora delar av ett år. Bland annat fruktansvärd pollenallergi..



Min allergi kräver kortisonbehandling, kortison är skadligt för kroppen då det är både hud och blodförtunnande och man blir stel i leder.



Tar man sån medicin för ofta så kan kroppen bygga ett försvar mot det och man blir immun och tillsist så ökar alltså besvären för alla allergier som man därmed inte kanbehandla.



Problem nummer två är att läkarna anser att man kan välja att leva ett liv utan djur i hemmet. Därmed väljer dom att inte ge mig receptbelagd allergi medicin eftersom de är skadligt för min hälsa. När det däremot gäller exempelvis pollenallergin så kan jag inte välja att inte vistas i den miljön, där med är medicin en självklarhet.



ska jag ta allergimedicin så är de receptfritt, vilket inte funkar på mig.



hade nu några tabletter kvar av min kortisonmedicin men inte ens den hjälpte tyvärr.. men jagkämpar på.. vll verkligen kunna ha min lilla flicka kvar <3
My heavenly life - johanna
Skriven den 2011-12-30 kl: 10:29:10 » http://www.myheavenlylife.com
Usch Ida vad ledsen jag blir för din skull. Vet inte vad jag hade gjort utan mina missar. Djur förgyller verkligen livet! <3 'Skulle vilja ge dig ett tips, vet en kompis mamma som tog sprutor för att kunna hjälpa hennes dotter när hon red på ridskola då hon var så allergisk och vet några som har fått göra det för att ha sin hundar med. Kolla upp det och se om du kanske kan få den möjligheten! Massor med styrkekramar och gott nytt år!
Linnea
Skriven den 2012-01-01 kl: 09:50:23 »
Min kompis sambo var fruktansvärt allergisk mot hundar när de träffades, han provade ta dessa sprutor som några skrivit om ovan, för att hon skulle kunna behålla sin hund... Han är alltså en extremt allergisk människa som inte klarar av parfymer, harsprayer, shampoon osv. Men efter behandlingen klarar han av hunden utan problem men fortfarade problem med parfymer och sånt.

Min sambo är också allergisk (obehehandlad allergisk) men för honom har hundarna funkat bra hittils ( 5 år) och vi gör som ni gör nu, sovrummet är en fredad plats där djuren inte får vara, och dörren dit håller vi alltid stängd.

Hoppas det löser sig för dig med!
Ida Tallhed - svar till Linnea
Skriven den 2012-01-01 kl: 18:22:52 » ihttp://
Jo, jag vet många det hjälper för och det är branär det gör det. Dessvärre så får jag inte medicinera med det. Jag går stora delar av ett år på medicin mot andra llergier. även kortison. Dessvärre så är det inte bra för kroppen och jag får därför inte behandla med dessa sprutor heller för det kan påverk annan medicinering negativt och jag kan bli väldigt stel i kroppen.



Men nu har jag jumin tik kvar och hoppas på att kunna fortsätta ha det :)
Malin
Skriven den 2012-01-07 kl: 01:34:06 »
Jag är fruktansvärt allergisk för pälsdjur men har kvar mina hundar :) Dom sover i säng och allt, visst blir ja täppt i näsan och får utslag men det äre värtde. Jag hade värre allergi som liten men då började jag umgås mer med hundar å det blev bättre, ju mer man är med dom så vänjer man sig. Väntar också på en spruta men än så länge tar jag allergimedicin och speciell nässpray. Katter har jag dock jätte svårt med.
Ida Tallhed - svar till Malin
Skriven den 2012-01-08 kl: 18:45:07 » http://idatallhed.se
Svar till MALIN: du har faktisktintehelt rätt där. Ju mer man utsätter sig för en allergi, ju mer provocerande blir det för kroppen. Sen är de ju olika hur allergisk man är också. Jag kan kliar mig så jag får blödande sår, mitt öga sväller igen, näsan täpper och nässprayen å min allergimedicin hjälper inte. Jag hade också tycktet var värt det om jag hade dom besvären du har..



Men hade jag haft bådamina hundar kvar så hade jag riskerat att i slutänden inte kunna ha någon alls.



Men ju mer man utsätter sig, destostörre är risken att det blir värre. Det är samma sak som de där med nötallergi (somjag också har). Äterman för mycket cocos när man är nötllergiker så är risken stor att man utvecklar allergi mot det också.



man får lätt korsallergier om man utsätter sig för mycket.. :/



saknar min Bamse och är lessen att han inte kunde stanna.. :'(



mina besvär har blivit mindre sen han flyttade och de lutar mot att jag kommer kunna ha kvar min tik! :)